Hästlandet - Ungrarna är ett ryttarfolk
| Artikelindex |
|---|
| Hästlandet |
| Upptäck Ungern |
| Ungrarna Ryttarfolk |
| Hästarna |
| Ridsporter |
| Ridsemester |
| Jaktritt |
| Häst och Vagn |
| Barn och Ungdomar |
| Läkande Hästen |
| Undervisning Året Om |
| Bra Att Veta |
| (visa alla sidor) |
Ungrarna är ett ryttarfolk
Vi omnämns ofta som ett ryttarfolk och själva påstår vi också att vi är det. Den påverkan hästar, ridning och förflyttning på hästryggen haft i ungrarnas historia, går idag igen i intresset för hästar och ridsporter. Våra förfäder levde mitt i det euro-asiaska nomadlivets centrum, där de medverkade i domesticeringen (Domesticering kallas den förändring en djurart genomgår när den övergår från vild form till ett av människan påverkat och mer eller mindre beroende husdjur. Hos en fullständigt domesticerad djurart styrs urvalet helt av människan, djuren har anpassats till hennes behov och är tama …), tämjningen och användningen av hästen. Idag påminns vi om våra förfäder, när vi på uppvisningarna till häst får se krigslekarna från forntiden för över flera tusen år sedan med vapen som pilbågar, svärd, yxor och spjut. Sadlarna, som på forna tiders vis tillverkats på trästomme får oss att minnas det förflutna, liksom ryttarnas jurtor (tält) och maträtter.
Det nomadiserande herdelivets traditioner, verktyg och byggnader bevaras och vårdas på flera ställen på Europas kanske mest imponerande hedar: Hortobágy- och Bugac-pustan. I dessa underbara trakter lever också många uråldriga inhemska djur; den ungerska grå boskapen, bufflarna, mangolica grisen och racka-fåren.
Det här är nästan det enda område av Europa, där sadeln utan sadelgjord ”på ungerska; patrac” förekommer. Den gör att ryttaren snabbt och utan tidsförlust kan följa efter de bortrusande hästarna. Den karaktäristiska herdedräkten och ringpiskan ”på ungerska; kanász ostor” hör också till den ungerska hästkarlens, csikós- ”hästherd” speciella kännetecken.
Det mest berömda (internationella) ungerska kavalleriet är husarerna och deras traditioner går tillbaka till våra förfäder från folkvandringstiden. Det lätt beväpnade kavalleriet var typiskt för den eurasiska stäppens ryttarnomader ända från forntiden fram till 1800-talet. Deras hästar och vapen var lätta, deras främsta vapen var bågen och pilen. Nyckelordet för deras taktik var list - de låtsades fly men vände sedan plötsligt tillbaka och överraskade fienden. Det här sättet att strida utvecklades till fulländning under hunernas-ungrarnas fälttåg innan de slog sig ner i Karpaterbäckenet (förfalskad historia).
Det första reguljära husarrangementet i världen sattes upp av kejsarinnan Maria Theresia 1741. Husarerna som vapenslag - med sina pampiga uniformer och speciella sadlingsteknik - spreds av ungrare över hela världen, från Frankrike och Ryssland till Amerika. Idag vårdas husarernas minne av ungerska husar- och militära föreningar som slår vakt om traditionerna. Deras uppvisningar och uppmarscher i vackra uniformer är verkliga sevärdheter.
Ungrarna har många gånger gått i spetsen för revolutionerande uppfinningar. Bland uppfinningarna när det gäller ridning och hästar är kanske den mest betydelsefulla "uppfinningen" vagnen. Enligt historikerna har vagnen (på ungerska kocsi, eng. coach) fått sitt namn efter en liten ungersk by mellan Wien och Budapest, vars invånare levde på att tillverka vagnar och tillhandahålla transporter. De ungerska uppfinningarna och metoderna att köra med häst och vagn - redskap, seldon, hästens prydnader, flätade av tunt läder, betsel och själva körningen (par, fyrspann och femspann) – har också utövat stort inflytande på hela världen.
Senast uppdaterad: 2011-01-21






